Ett systematiskt ramverk för riskbedömning och riskreducering vid maskinkonstruktion

När man utvecklar maskiner räcker det inte att enbart fokusera på funktion och prestanda. Konstruktionen måste också uppfylla säkerhetsprinciper enligt internationella standarder. Den mest centrala är ISO 12100:2010, som fungerar som ett ramverk för riskanalys och riskbedömning under hela maskinens livscykel. 

I den här artikeln går vi igenom standardens metodik för riskreducering, hur risker klassificeras och vilken roll konstruktören spelar i arbetet med maskinsäkerhet och CE-märkning. 

Allmänna principer enligt ISO 12100

Standarden betonar att riskbedömningen måste ta hänsyn till : 

• Maskinens avsedda användning och rimligt förutsebar felanvändning. 

• Samtliga faser i livscykeln: konstruktion, transport,  installation, drift, underhåll och avveckling. 

• Mänsklig interaktion i varje steg. 

• Ergonomi och användarvänlighet, inklusive kontrollgränssnitt. 

Processen ska vara systematisk, iterativ och väldefinierad. 

Trestegsstrategi för riskreducering 

ISO 12100 beskriver en hierarki i tre nivåer, som alltid ska följas i ordning: 

1. Inbyggt säkra konstruktionsåtgärder

Här ska riskerna elimineras vid källan genom konstruktion, exempelvis genom att: 

• Minimera lagrad energi

• Avlägsna vassa kanter 

• Begränsa tillgången till farliga områden

2. Skyddsåtgärder och kompletterande säkerhetssystem

När eliminering i konstruktionen inte är möjlig ska skydd införas, t.ex.:

• Fasta eller rörliga skydd

• Nödstopp och säkerhetsbrytare

• Ljusridåer och närvarosensorer 

3. Information till användaren

För återstående risker krävs tydlig information, exempelvis: 

• Manualer och instruktioner

• Varningsskyltar och märkning

• Rekommendationer för personlig skyddsutrustning 

• Utbildningskrav

Strategi för riskbedömning

För att genomföra riskbedömningen anger ISO 12100 följande steg: 

1. Definiera maskinens gränser och användning

2. Identifiera riskkällor och riskfyllda situationer

3. Uppskatta risknivån (allvarlighet x sannolikhet) 

4. Bedöm om riskreducering krävs

5. Inför åtgärder enligt trestegsmodellen

6. Gör en ny bedömning av återstående eller tillkommande risker

Processen upprepas tills riskerna är på en acceptabel nivå. 

Konstruktörens ansvar i riskreducering

Designern har en central roll i att både införa skyddsåtgärder och kommunicera kvarvarande risker. 

Detta omfattar bland annat: 

• Konstruktionsförändringar och säkerhetslösningar

• Dokumentation av riskbedömning och åtgärder

• Teknisk fil och bruksanvisningar 

Klassificering av risker 

ISO 12100 innehåller en detaljerad lista över faror som kan uppstå vid maskiner. 

Några exempel: 

• Mekaniska: Klämning, intrassling, fallande delar

• Elektriska: elstötar, kortslutning 

• Termiska: brännskador från heta ytor 

• Buller och vibrationer: hörselskador, vibrationsskador 

• Strålning: laser, UV eller IR

• Kemiska ämnen: giftiga eller frätande substanser

• Ergonomi: dåliga arbetsställningar, repetitiva rörelser

• Miljöfaktorer: damm, fukt, extrema temperaturer

• Kombinationsrisker: när fler faror samverkar 

Den här klassificeringen kan ses som en checklista som hjälper konstruktörer att inte missa viktiga risker under utvecklingsarbetet. 

Slutsats

ISO 12100:2010 erbjuder en tydlig och återanvändbar metod för att: 

• Identifiera och analysera risker på maskiner

• Minska riskerna stegvis genom design, skydd och information

• Säkerställa att maskiner uppfyller kraven för CE-märkning.

Genom att arbeta enligt standarden kan företag skapa maskiner som inte bara är effektiva utan också intrinsiskt säkra och juridiskt hållbara. 

FAQ - vanliga frågor

Är riskbedömning enligt ISO 12100 obligatoriskt? 

Nej, man måste inte följa ISO 12100, men den är en grundläggande A-standard som är avgörande för att uppfylla de säkerhetskrav i EU:s Maskindirektiv. Standarden beskriver principer och metoder för hur risker ska bedömas och reduceras vid konstruktion. 

Detta utgör en central del av det säkerhetsarbete som krävs för att uppfylla lagkraven för maskiner, enligt Maskindirektivet (2006/42/EG) och den kommande Maskinförordningen (2023/1230).

Vad menas med “inbyggt säkra konstruktioner”?

Att man redan i designstadiet eliminerar risker, istället för att bara sätta dit skydd i efterhand. 

Vilka typer av risker omfattar ISO 12100? 

Bland annat mekaniska, elektriska, termiska, ergonomiska och miljörelaterade risker. 

När börjar maskinförordningen gälla? 

Den nya Maskinförordningen (EU 2023/1230) börjar tillämpas fullt ut den 20 januari 2027. 

Vill du se hur Noex kan digitalisera hela processen för riskbedömning och CE-märkning?  Boka en demo här!